Läkarutbildning utomlands
Varje år studerar tusentals svenska studenter på läkarutbildningar utomlands. I den här artikeln tittar vi närmare på vad det innebär, vad man ska tänka på och hur vi kan hjälpa dig.
Varför ska man plugga till läkare utomlands?
Varför man ska studera medicin inom EU/EES?
Får man jobba i Sverige med en utländsk läkarutbildning?
Klarar man sig på CSN när man studerar till läkare utomlands?
Är det svårt att bli antagen till läkarutbildningar utomlands?
Få hjälp med ansökan till läkarutbildningar utomlands
Försäkring för läkarstudier utomlands
Rekommenderade medicinskolor utomlands
Varför ska man plugga till läkare utomlands?
Det finns många anledningar att studera utomlands. När det gäller medicinstudenter så är den klart främsta anledningen att det är så tufft att bli antagen till läkarlinjen i Sverige. Så om du har drömt om att utbilda dig till läkare i Sverige men inte kommer in så har du chansen att studera till läkare utomlands istället. Detsamma gäller för liknande utbildningar som sjuksköterska, barnmorska, tandläkare, fysioterapeut och veterinär.
Nackdelen med att gå läkarutbildningen utomlands är främst att det kostar pengar så du kommer att behöva ta CSN-lån till kursavgiften och ofta behöver man lite egna pengar också. Det enda undantaget är om man studera i Norge eller Danmark, men där är det nästan lika svårt att komma in som i Sverige. Sedan måste man välja en utbildning som ger behörighet i Sverige. Vi kommer att titta mer på detta nedan.
Varför man ska studera medicin inom EU/EES?
Läsåret 2017/2018 fick 2477 svenska studenter studiemedel från CSN för att studera till läkare utomlands. 96% av dem studerade inom EU/Schengen och 84% av alla studenterna studerade inom Östeuropa där Polen var det populäraste studielandet.
Det finns många anledningar till att studenterna väljer att läsa inom EU och främst i Östeuropa:
- Det är billigare att studera i Östeuropa än i resten av Europa och de flesta länderna utanför EU. En läkarutbildning utanför EU kan kosta ett par miljoner.
- Det är lättare att bli antagen än på läkarutbildningar i västvärlden. I många länder är det minst lika svårt att bli antagen till läkare som i Sverige.
- Många utbildningar ges på engelska. I icke engelsktalande länder utanför Europa ges läkarutbildning och praktik vanligtvis bara på det inhemska språket så då måste du börja med att lära dig språket på en hög nivå.
- Du behöver inget studentvisum för att studera inom EU/EES.
- Det är lättare att jobba inom licensyrken i Sverige om man gått sin utbildning inom EU/EES.
Läs mer om att utbilda sig inom legitimationsyrken utomlands a>.
Får man jobba i Sverige med en utländsk utbildning?
Du behöver legitimation för att jobba i de flesta yrken i den svenska hälso- och sjukvården. Denna legitimation utfärdas av Socialstyrelsen. De bedömer om din utbildning och eventuella praktiska erfarenhet är jämförbar med de svenska kraven för läkare. Det finns EU-direktiv som säger att om du har en läkarlegitimation från en annan medlemsstat så har du rätt att jobba i Sverige, du måste dock fortfarande ansöka om svensk legitimation. Läs mer om läkarlicens för dig som är utbildad inom EU/EES hos Socialstyrelsen.
Om du däremot har utbildat dig till läkare utanför EU/EES så är legitimationsansökan mer omfattande och du kommer att få genomgå ett kunskapsprov och/eller kompletterande utbildning innan du kan få en svensk läkarlegitimation.
Läs mer om läkarlegitimation för dig som är utbildad utanför EU/EES hos Socialstyrelsen.
Klarar man sig på CSN på läkarutbildningar utomlands?
Om du skulle studera till läkare i länder som USA eller Australien har du inte en chans att klara dig på CSN då kursavgifterna är väldigt höga. I Östeuropa ser det bättre ut inte minst pga de lägre levnadsomkostnaderna. Här kan CSNs kursavgiftslån ofta täcka större delen av din kursavgift till skolan de första 3-4 åren. Problemet är dock att utbildningarna är så pass långa så du kommer att uppnå takbeloppet för CSNs merkostnadslån för kursavgift (i dagsläget 357120 kr) innan utbildningen är slut. Du kan då fortfarande få studiebidrag och vanligt studielån, men inget mer lån till kursavgifterna.
Med andra ord måste du vara beredd på att betala några års kursavgifter på egen hand. Då levnadsomkostnaderna är låga i Östeuropa så kan man ofta använda en del av det vanliga studielånet till att betala kursavgifterna, men du kommer att behöva egna pengar också. En del studenter tar ett banklån för att finansiera de sista åren, andra sparar ihop pengar genom att jobba. Läkarutbildningen är dock intensiv och en del skolor kräver att du gör praktik på sommaren så räkna inte med att kunna jobba så mycket under studietiden.
Hur mycket egna pengar du behöver beror på vad du har för levnadsomkostnader och hur höga kursavgifter din skola har. Här är några exempel på kursavgifter för medicinskolor utomlands (exklusive boende):
- I Östeuropa ca 10000-18000 Euro per år
- På engelska i Tyskland 24000 Euro per år
- I England £35000-45000 pund per år
- I USA minst $60000 USD per år
Läs mer om studiemedel för utlandsstudier och gör en kalkyl med vår CSN-räknare.
Är det svårt att bli antagen?
Det är lättare att bli antagen till läkarutbildningar utomlands men det innebär inte att det är lätt. För att bli antagen bör du:
- Ha tagit gymnasieexamen med högskolebehörighet.
- Ha läst det naturvetenskapliga programmet med naturvetenskaplig inriktning på gymnasiet. Det är inte alltid ett krav men det kommer att öka dina chanser att klara antagningsproven.
- Ha ett snittbetyg på minst 16, men ju högre desto bättre.
- Vara tillräckligt bra på engelska för att kunna tillgodogöra dig utbildningen. Vi kan hjälpa dig med förberedande engelska språkkurser.
Att du uppfyller förkunskapskraven garanterar dock inte att du blir antagen. Antagningen baseras vanligtvis på en kombination av:
- Betyg
- Antagningsprov i ämnen som bilogi, kemi, fysik, matematik och engelska.
- En personlig intervju
- Motivationsbrev, referensbrev och/eller intyg från arbetsgivare och praktikperioder
De exakta kraven varierar från skola till skola.
Undvik Polen om du inte vill lära dig polska
Polen har varit det populäraste studielandet för svenska läkarstudenter utomlands. Nu avråder dock Läkarförbundet från att man ska påbörja en ny läkarutbildning Polen. Det har ingenting med kvaliteten på utbildningarna att göra. Problemet är snarare att Sverige avskaffar AT-tjänstgöringen medan den även fortsättningsvis är obligatorisk för att få ut sin läkarlegitimation i Polen. Det kan innebära att svenska studenter hamnar i kläm om de inte kan göra sin AT i Sverige och inte få ut sin legitimation utan AT. Det går visserligen att göra sin AT i Polen men då måste man först lära sig polska på C1-nivå vilket i sig är ganska krävande.
Få hjälp med ansökan till läkarutbildning utomlands
Vi på Utlandsstudier.se ger dig gratis information om utlandsstudier men vi är ingen bokningsagent. Vi har dock samarbetspartners som kan hjälpa dig ansöka till många medicinskolor runt om i Europa (t.ex. Lettland, Litauen, Storbritannien och många andra länder). Ibland kan de hjälpa dig gratis men ofta kan det utgå en avgift men då brukar det i gengäld ingå antingen förberedelsekurser eller konsultationer från aktiva läkare som granskar din ansökan och ökar dina chanser att bli antagen till din drömskola.
Fyll i vår intresseanmälan för att få hjälp med skolval och ansökan.
Börja i god tid om du vill ansöka till läkare. I länder som England stänger ansökan till dessa program redan i oktober, drygt 10 månader innan kursstart. Att bli läkare är dock något som man om möjligt bör börja planera redan i mitten av tonåren så att man väljer rätt program på gymnasiet och pluggar hårt för att få så bra betyg som möjligt. Vi har en samarbetspartner som tar emot förfrågningar från alla studenter som är 15 år eller äldre och vill studera till läkare framöver. På så sätt kan du få vägledning från ett tidigt stadium.
Försäkring för läkarstudier utomlands
Det är alltid viktigt att ha en bra försäkring när du studerar utomlands, det gäller inte minst när du studerar till läkare. Du hittar tips på försäkringar till rabatterade priser i vår försäkringsväljare.